NÀr en ungdom mellan 15-17 Är misstÀnks för ett brott ska Äklagaren begÀra in ett yttrande frÄn socialtjÀnsten enligt 11 § lagen (1964:167) med sÀrskilda besta?mmelser om unga lagövertrÀdare. MÄlet med att begÀra in ett yttrande Àr att ge rÀttsvÀsendet ett underlag som klarlÀgger den unges situation och ett eventuellt vÄrdbehov. Yttrandena utgör ett viktigt kunskapsunderlag och kan pÄverka hur bÄde Äklagaren och rÀtten uppfattar den unge. Tidigare forskning visar att socialtjÀnsten tenderar att kategorisera och bedöma klienter utifrÄn traditionella förestÀllningar om kön.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur elever upplever att de p?verkas socialt och kunskapsm?ssigt efter att varit placerade i en kommungemensam undervisningsgrupp under en l?ngre tid. Fr?gest?llningarna ?r hur tiden i den s?rskilda undervisningsgruppen p?verkat relationen till andra elever p? skolan samt om eleverna upplevde att det st?d de fick i den s?rskilda undervisningsgruppen var hj?lpsamt f?r l?randet. Genom att anv?nda fenomenografi som metodansats, utforskas elevernas uppfattningar.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

NÀr en ung person Àr misstÀnkt för brott Àr det vanligt att Äklagarmyndigheten skickar en begÀran om yttrande frÄn socialtjÀnsten enligt 11§ (1964:167) lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om unga lagövertrÀdare. Syftet med denna studie Àr att undersöka om och pÄ vilket sÀtt kön spelar roll i de bedömningar som socialsekreteraren gör. Jag har i studien granskat ett antal yttranden enligt 11§ (1964:167) lagen med sÀrskilda bestÀmmelser för unga lagövertrÀdare. ArbetssÀttet i studien kan liknas vid den hermeneutiska cirkeln dÄ jag under hela studiens gÄng har arbetat parallellt med bÄde teori, tidigare forskning och empiriskt material och dÀrmed pendlat mellan del och helhet. Som teoretiskt underlag för studien har jag anvÀnt mig av Yvonne Hirdmans teori kring genussystem och genuskontrakt.

SamhÀllet har ett speciellt ansvar för barn och unga och inom socialtjÀnsten ska socialnÀmnden tillsammans med förÀldrarna bidra till att de unga fÄr sÀkra och trygga uppvÀxtförhÄllanden och i övrigt gynnsamma levnadsvillkor. Om ungdomar pÄ grund av sitt beteende Àr i behov av vÄrd kan socialnÀmnden omhÀnderta dessa ungdomar för att de inte ska utsÀtta sig sjÀlva för fara. Syftet med uppsatsen var att göra en utredning av 3 § i Lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU) med en genusteoretisk ansats för att ta reda pÄ om paragrafen var könsneutral eller inte. Avsikten var dessutom att ta reda pÄ vad de olika rekvisiten i paragrafen betyder och hur man skulle tolka dessa. Uppsatsen var kvalitativ med en rÀttsdogmatisk ansats och det material som anvÀndes var i första hand rÀttskÀllor sÄ som lagtext, förarbeten och doktrin.

Denna uppsats belyser problematiken inom de tvÄ största myndigheterna: SocialtjÀnsten och Polisen dÄ de ska kommunicera mellan varandra vid hantering av ungdomsbrottslig verksamhet. För att fÄ en bÀttre inblick i hur dessa myndigheter arbetar bör man sÀtta sig in i hur deras verksamheter Àr uppbyggda samt vilka lagar det Àr som styr verksamheterna. Lagarna som mest berör den enskilde ungdomen Àr: Lagen om sÀrskilda bestÀmmelser om unga lagövertrÀdare (LVU), Lagen om unga lagövertrÀdare (LuL) och sekretesslagen (SekrL). I arbetet framhÄlls att polisen Àr en myndighet som inte har nÄgon sekretess gentemot social myndighet, dÄ det gÀller en ung lagövertrÀdare. Med detta menas att polisen framför all fakta som berör den unga lagövertrÀdaren som finns att tillgÄ i utredningen.

Unga utgör framtiden och Àr ett segment som banker vill knyta till sig. Det finns emellertid en svÄrighet för banker att veta hur de ska nÄ de unga. Denna uppsats beskriver hur unga vÀljer bank. Resultatet visar att unga Àr kÀnsliga för familj och omgivningens pÄverkan, och det Àr det som i första hand styr deras val av bank. De har Àven höga krav pÄ tekniska lösningar och det Àr dÀr utvecklingen bör ske för att nÄ de unga..

Syftet med studien Àr att undersöka yrkesverksammas upplevelser i handlÀggningen av unga lagövertrÀdare beroende pÄ kön.Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie för att fÄ vÄra frÄgor besvarade. Detta genom att genomföra sex semistrukturerade intervjuer, tvÄ socialsekreterare, tvÄ poliser och tvÄ Äklagare. VÄr studie fokuserar pÄ det problem som uppstÄr i samhÀllet nÀr individer inte blir behandlade lika inför lagen. Detta problem kan uppstÄ i kontakten med de yrkesverksamma som har till uppgift att samarbeta kring handlÀggningen av unga lagövertrÀdare. Den forskning som vi har tagit del av visar pÄ att kvinnor och mÀn behandlas olika i kontakt med rÀttsssamhÀllet och att samhÀllets normer ser olika ut kring mÀn och kvinnor som begÄr brott.

Lagf?rslaget om utvidgad ungdoms?vervakning som ny p?f?ljd f?r unga lag?vertr?dare har lyfts fram som en del av arbetet med att minska brottsligheten bland unga i Sverige. P?f?ljden f?resl?s inneh?lla ingripande ?tg?rder och ut?kade kontrollm?jligheter i syfte att skydda samh?llet fr?n brottslighet. P?f?ljder f?r unga lag?vertr?dare ska dock inte endast ta h?nsyn till samh?llets intressen, ?ven den unge lag?vertr?darens r?ttigheter ska beaktas.

Den lÄnga traditionen av sekularitet i Frankrike har ett stort inflytande i den publika sfÀren och har dÀrmed blivit djupt rotad i den franska identiteten. Den sekulÀra ideologin har resulterat i en lag som förbjuder religiösa symboler i skolan. Sedan hösten 2004 fÄr muslimska flickor inte lÀngre bÀra slöja i skolan. Syftet med denna uppsats Àr att presentera unga muslimska kvinnors uppfattning och syn angÄende denna nya lag. Uppsatsen strÀvar efter att förstÄ hur lagen har pÄverkat dessa kvinnor.

Debatten kring vilka straff som ?r mest effektiva f?r brottsbek?mpningen och hur ungdomsbrottsligheten ska st?vjas har p?g?tt i ?rtionden. Under de senaste ?ren har fr?gan d?remot f?tt ?kad politisk prioritet och stort medialt genomslag, s?rskilt i samband med flera uppm?rksammade fall ofta kopplade till grov organiserad brottslighet. Den 29 september 2023 gav regeringen Kriminalv?rden i uppdrag att f?rbereda ungdomsf?ngelser f?r unga i ?ldern 15?17 ?r, baserat p? bet?nkandet SOU 2023:44.

A1195.

Uppsatsens syfte Àr att genom semistrukturerade intervjuer undersöka hur socialsekreteraren upplever sin arbetssituation i en tvÄngsvÄrdprocess, med hÀnsyn till barnets bÀsta och lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga, i praktikens specifika kontext. Den generella uppfattningen Àr att socialsekreterarnas arbetssituation upplevs som god. FörutsÀttningen för denna uppfattning Àr sÄledes stöd och hjÀlp frÄn kollegor och chefer. En grundlig utredning och anvÀndandet av en strategi, som kallas legitimerad övertygelse ökar kÀnslan av sÀkerhet hos socialsekreterare vid ansökan om vÄrd enligt LVU. Samtliga socialsekreterare ansÄgs sig sjÀlva ha ett gott handlingsutrymme dÄ det gÀller sjÀlva utredningen, men utlyser fler insatser att erbjuda familjerna.

Uppsatsen behandlar skatteflyktslagen ingĂ„ende och en definition av begreppet skatteflykt presenteras. Även begreppen skattefusk och skatteplanering bearbetas. Vidare nĂ€mns metoden genomsyn dĂ„ den Ă€r ett alternativt sĂ€tt att angripa skatteflyktsförfaranden pĂ„.Uppsatsens syfte Ă€r att utreda vilka omstĂ€ndigheter som krĂ€vs för att skatteflyktslagen ska bli tillĂ€mplig samt om lagen Ă€r tolkningsbar. Om sĂ„ inte Ă€r fallet utreds hur lagen kan omarbetas. Det framkommer att lagen gĂ„r att tillĂ€mpa och tolka men svĂ„righeter föreligger.

1 januari 1999 infördes lagen om revisorns anmÀlningsskyldighet. Den ÄlÀgger revisorn i ett aktiebolag en anmÀlningsskyldighet om han misstÀnker att VD eller styrelseledamot gjort sig skyldig till brott inom ramen för bolagets verksamhet. Lagen Àr mycket omdebatterad och möttes av stor skepsis, frÀmst bland revisorer, vid dess införande. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utifrÄn ett empiriskt material undersöka om tillÀmpningen av lagen medför att lagstiftarens avsikter uppnÄs. Sammantaget tyder det som framkommit i vÄr undersökning pÄ att lagen om revisorns anmÀlningsskyldighet inte fungerar i praktiken.